jag vill bara att ni mina bloggläsare ska veta min största svghet, och det är att kontrollera min ärlighet, jag säger alltid det jag tycker.. och det är inte alltid det bästa, det har jag lärt mig ett antal gånger. men visst ska man inte ändra sig bara för att vissa människor inte klarar av att höra sanningen. jag kanske har det lite extra bra, då min familj finns och stöttar mig till hundra, en pojkvän som verkligen älskar mig och gör allt för mig sen att jag kanske inte är världens bästa i skolan skite rjag fullständigt i, även fast jag tjänar lite på det, jag ogillar mig själv ibland, tänk att ha mvg i alla ämnen, jag vill.... jag är besviken på mig själv.har funderat på vad jag egentligen bidrar till våran lilla jord, och det enda som jag gör som är någorlunda vettigt och speciellt är att jag är ett socialtunderbarn. pratade med de flesta på alla dansprov jag gjorde intagning på, en av dom kände tydligen Alice, för jag träffade henne någon dag här i veckan.

lat, är nog det ordet som passar in på mig just nu. jag behöver någon sorts hand i ryggen som hjälper mig på vägen, jag orkar inget själv, att jag ens orkar gå upp på mornarna är för att jag har en pojke som gör mig glad och lycklig bara genom att kolla på mig, le sitt fina leende och skratta till för att jag knappt ser hans smile då jag står i motljus. om jag fick begrava mig i någons famn resten av mitt liv, skulle det vara i hans. har aldrig någonsin varit så jävla kär i en person som jag är just nu, alla tårar är slut.. men istället för att gråta, så sitter jag här med ett leende på läpparna för bara att jag tänker på honom får mitt hjärta att hoppa upp halsen. att va kär är nog det bästa som finns, ett liv utan kärlek är som en lek utan glädje. jag är förälskad